Lite historik och framtid i Greenleaves Anderssons liv

Välkommen att läsa och följa.

Jag föddes i Tingsryd, för snart 60 år sedan. Tiden går fort när man har roligt!

Flyttade då jag var sju år, upp till Jönköpings län, men bara ett stenkast från Kronobergs län. Så det mesta utav mitt liv, har jag tillbringat i Kronobergs län, dock på olika orter. Jag har flyttat många gånger i mitt liv, olika anledningar, men oftast inte så långt. Många gånger brukar jag säga att det ligger i mina gener, i blodet - då mina föräldrar flyttade mycket när jag var liten.

Att resa sig upp, plocka ihop sig och lämna en plats, en vän, ett arbete det kan kännas besynnerligt, men samtidigt befriande. Det kan kännas sorgligt, men också nyfiket. Allt beror ju på anledningen. Det finns otaliga känslor kopplade till en flytt oavsett anledning. Vet att just dessa känslor nästan alltid varit närvarande.

Men faktum är att det är inte bara flytt av kartonger som jag gjort, jag har även arbetat med väldigt olika yrken i mitt liv. Allt ifrån barnflicka, tillverkning av sylta, trä - metall industri, sekreterare på Arbetsförmedlingen, handläggare - receptionist - telefonist på Försäkringskassan, trädgårdsarbetare på Botaniska Trädgården i Uppsala (är utbildad trädgårdsmästare), till det som jag nu gör i mitt egna företag.

Att utbilda mig har alltid känts rätt och väldigt roligt. Så inte tänker jag slå mig till ro utan min plan för livet är att fortsätta utvecklas och utbildas. 

Ibland är det människor som står för utbildningen, men väldigt ofta de sista tjugo åren är det mina andliga guider som står för utbildning och utveckling i mitt liv. Så även mina kunders önskemål och behov. Vi - jag och mina guider, finns ju här för att göra vårt bästa för just dig. Då behöver jag ett öppet sinne och viljan till att veta, kunna och känna mer.

När det gäller min privata sfär, så har jag två barn, och två barnbarn - jag älskar dom djupt - men ser dem givetvis inte så ofta som jag önskar att jag gjorde. Jag tänker att det är det som är livet och livet behöver få ta plats i allas vardagar. Vi vet ju så väl att vi inte äger våra barn utan har dem till låns. Ibland längre eller kortare tid i våra liv. Det glädjer mig mycket att dom lever sina liv på det sätt som dom vill göra.

Som du säkert förstått vid detta laget, så bär jag med mig kunskap ifrån många delar utav vår värld. Jag har fått förmånen att lära mig att ingen är för mer eller för mindre- att vi alla behövs oavsett titel - ras - sexuell läggning eller religion.

När mina guider - kallade mig att börja arbeta andligt 2001, skedde det i min värld under buller och bång. Inte så att någon tog ton i en basun eller slog på trumman, men för mig blev det en ordentlig omskakning. Jag hade precis blivit invald, i Moheda Församling, som Kyrkofullmäktigeledamot. När jag möter, min mamma, i en kyrka utanför Alvesta. 

Hon dog 1992 i cancer - Och ja, det var en oerhört svår tid för mig, mina syskon och min pappa. Hon saknas oss än! Men just denna dag, denna eftermiddag hade jag stannat på hemvägen, ifrån skolan, där jag just studerade (Grimlövs Folkhögskola).

Jag var ledsen, trött och kände mig eländig, det var bara jag och kantorn i kyrkan, jag satte mig långt fram och han satt på vänster sida precis när man kom in. Där satt han och spelade. Jag sjöng med när jag kunde psalmen - har sjungit i kyrkokör, så några psalmer fastnade i minnet. 

När jag sitter där kommer min mamma ner igenom det mosaikfönster som finns i denna kyrka (Alvesta Skogslycka kyrkan) upp till vänster. Hon kom ner ställde sig utanför dörren in till min bänkrad. Du kan säkert ana dig till att jag satt som i chock, men någon rädsla fick inte plats, för hon kom med så mycket kärlek och glädje att det fyllde hela mig. Jag såg henne från huvudet till höfterna, lika klart som när jag, möter en människa i min vardag.

Efter vår stund tillsammans som jag tidsmässigt aldrig kunnat säga, det kan ha varit allt ifrån 5 - 10 min till bara några minuter eller sekunder. Det spelar ingen roll, för hon kom, hon gav, allt det som jag någonsin hade kunnat önska mig. All sin kärlek gav hon mig. Numera brukar jag säga att även om Jesus kommit och visat sig på detta sätt för mig, hade inte kärleken kunnat vara större. För den var total.

Ett år innan detta möte jobbade jag som Verksamhetschef på Studieförbundet Vuxenskolan i Alvesta (tjänstledig från Försäkringskassan). Här skulle jag anordna en hälsomässa, så jag stämde träff med olika människor. En av dem arbetade som Healer nere i Älmhult - vår lunch kom att helt förändra mitt liv. Men, hälsomässan, den blev aldrig av. Den hade uppnått sitt mål, jag hade öppnat Pandoras ask, och funnit ett utav mitt livs kall.

Under min levnad har jag varit mycket sjuk, astma, allergi, magproblem m.m var från tidig ålder, min följeslagare. Så medicin har funnits på olika sätt, dock inte så mycket hemma i mitt föräldrahem. Då min mamma väntade mig, var det vanligt att man delade ut Neurosdyn medicin för olika åkommer, så även till blivande mödrar. Men min pappa avskydde medicin, så han slängde bort medicinen, som hon fått och när jag blev sjuk så kom det inte hem någon. Det blev ilfart in till lasarettet istället.

Nåväl, tack säger jag till dem båda. Jag fick nog som vuxen, men med behoven följer ju att man tar det som står till buds. Ända fram tills dess att man själv börjar leta och söka alternativ. Några år tidigare hade vi på Försäkringskassan fått möjligheten att träna Qi-gong, det hjälpte mig att bli bättre i luftrören m.m.

Så jag var idel öra, när denna kvinnliga healer talade med mig. Men att få känna inom mig hur jag berördes på djupet, känna att just att kunna ge healing med bara mina händer. Inga mediciner, inga biverkningar - jag bara längtade dit. Det tog ett år, sedan fann jag guidning och påbörjade min utbildning till Sprituell Healer. Det är nu 18 år sedan. Börja ge healing gjorde jag innan jag kom till en utbildning - allt finns inom oss - all vetskap om om och hur. Så på hösten 2001 ger jag min första healinge och lägger de första tarotkorten.

Sedan dess gick mitt tillfrisknande i rekordfart. Jag som använt olika astmamediciner, samt en nebuloser (inhalationsapparat) varje dag under flera års tid, kunde känna att jag behövde mindre och mindre medicin. Tills jag en dag gick in på Lungmedicin i Växjö och berättade att jag avslutat mina mediciner. Det var inte populärt hos dem, men hos mig var detta en befrielse som jag aldrig trott var möjlig.

Sedan dess, ca 20 år, tar jag ingen medicin, inte ens en huvudvärkstablett. Så förändrad blev min vardag och mitt liv. Jag har nu tekniker, min healing, andningen m.m. som hjälper mig att fortsätta mitt friska liv. Jag är så glad och tacksam för detta.

Sedan dess har jag aldrig slutat utan bara fortsatt min personliga utveckling och min kunskapsväg med mitt företag. Jag lärde mig Djurkommunikation tack vare mina kunders behov och deras tilltro till vad jag kunde åstadkomma - Du kan lära dig det här genom den Spirituella Healingkursen.

Mediumarbetet följde healingarbetet i lära och kunskap - jag har gått för olika lärare längs med vägen - men dom som är mina lärare är verkligen mina andliga guider. 

Sedan kom Drömutbildningen -kom som en följd utav att jag själv drömde så starka drömmar - som om jag levde två olika liv. Då var min nyfikenhet väckt, på den vägen är det ännu.

Nu går jag kurs i Shamansk healing, det känns nu helt rätt, jag älskar vår Moder Jord - vår Gaia - denna heliga planet som låter oss leva i denna skönhet varje dag.

Numera lever jag och verkar den största tiden i Dunshult, strax utanför Urshult i Småland. I ett mindre hus på tomten, har jag inrett en lokal. Det är underbart här. Vi renoverar vårt hus, och jag skapar med hjälp av min man, en trädgård som blir till fägring och vila. 

Men du möter mig även här som Fotograf, Konstnär och diktare. Min kamera (den första en Kodak Instamatic, sedan enbart systemkameror) har följt mig sedan jag var runt tjugo år, skrivit har jag gjort i hela mitt liv och målat sedan 2000. 

Jag fotograferar mycket - målar ibland - skriver alltid, men olika texter t.ex. som här.

Framöver kommer jag att  hålla mina kurser, möta dig i dina behov och ge den hjälp som jag har lärt mig längs med vägen - fotografera - skriva, både det som är till inre hjälp och det som visar vår jord med bilder. Måla, gärna tillsammans i vår trädgård. Resa, blogga och fotografera.

Min förhoppning är att du nu vet lite mer om mig, om min väg i livet och lite hur jag ser framåt. 

Tack för att du tagit dig tiden att läsa om mitt liv och mina tankar.

 

Med kärlek

Greenleaves Andersson