Min vandring i det inre och yttre

27. dec, 2018

Hej och välkomna in till denna torsdag innan nyår.

Det är alltid en speciell känsla när nyår närmar sig för mig. Det är många avslut i företaget och jag satt precis och gick igenom GDPR, för första gången inför ett årsavslut. En märklig känsla, det kommer att ta ett tag, innan rutinerna sitter där de skall, känner jag. Men de har ju något gott med sig egentligen, de är ju till som ett skydd för oss individer. Det är ju bara det att som jag har sett att det har blivit så måste du ju som kund godkänna ett företags använding utav datan. Å då kan de fortsätta som tidigare.

Jag tar upp detta då jag läste Goggles information ang. GDPR. Där står det hur de använder all vår information, samlar och sparar och delar med sig. Avlyssnar våra samtal m.m. Där blev jag lite fundersam, men det kanhända att det bara är jag, som känner så. Funderar på vart Tystnadsplikten tog vägen. Så jag tog ett beslut, när du ringer hit för ett samtal, då går det till den fasta telefonen (som jag trodde att nu säger jag upp den). Det visar sig nu att nehej det gör jag inte alls utan vi hörs på den. 

Annars är det ju planering, samling och genomgång som genomsyrar en del utav dessa sista dagar. Genomgång utav journaler, skrifter, hemsidan, uppdateringar så långt ögat ser.

Var igår på Annandagjul en stund på Öland, vandrade och fotograferade. Senare idag kommer du att kunna se några utav dessa foton här, på min fotosida.

Det var en underbar dag, med solsken och fågelsång. Svanar och gäss flög över våra huvuden, precis som många många flygplan också gjorde. Vi räknade till 11 flygplan som mest på en gång på himlen. För min personliga del, så brukar flygplan symbolisera resor. Nästan varje gång när jag ser ett flygplan gå in för landning, avslutar jag något i mitt liv. När jag så ser ett flygplan lyfta från marken, brukar jag ha gått in i något nytt i mitt liv. Något som jag skall sjösätta. Så med så många flygplan i luften, kan det faktiskt få symbolisera hur det ser ut just nu i mitt liv. Med många bollar i luften.

Jag tänker att vi sällan samlar ihop oss och faktiskt ser hur vi har det. Precis en sådan bild med alla dessa flygplan, får mig att stanna upp och tänka till. Jag älskar mitt arbete och vill inget hellre än att dagarna fylls med människor som önskar min hjälp. Ibland är det så, men inte alltid. Då brukar jag passa på med att måla fönster till huset, gräva i trädgården, ta hand om de mina m.m.

Som du vet, (tänker jag), så målar jag konst och fotograferar, gör smycken och shamanpåsar, lite olika salvor och marmelader. Detta  en del av min verksamhet. En del utav det kan du köpa via min hemsida men några saker går bara att handla när du kommer hit till Dunshult. 

Från och med 2019, kommer vissa saker att förändras, Aromamassagen och zonterapin försvinner. Några undrar varför, mitt svar är som det är; jag blir snuvig, har fått lite ont i olika fingrar o när kroppen säger ifrån då skall vi lyssna. Jag vet att när min kropp får lite vila och lite förändring då är den på gång igen, hel och lycklig. Så därför väljer jag att genomföra denna förändring. 

Min kropp och själ längtar efter att gå in mer i den spirituella världen, med healingen, medium arbetet och drömmarnas liv. Det börjar komma en tanke om att ev. gå en samtalsterapeut utbildnig men det är ännu bara en tanke och du vet ju säkert om att du kan komma hit på Medial Coachning vilket är en samtalsform här hos mig.

Det som gör att jag funderar över detta, är de älskade kunder som jag har haft som mina massagekunder. Hur de har förklarat för mig att de älskat våra samtal och kommit till mig lika mycket för massagen som för samtalen. Vi känner varandra, har följt varandra i allt från fem till sju år och det blir ett mycket speciellt förhållande. Jag har upptäckt att jag trivs med det, så väldigt mycket. Mycket mer än med att bara möta en kund/klient en gång eller endast ett fåtal gånger. Jag älskar närheten och gemenskapen som har blivit oss emellan. Säkert har jag fortsatt med Aromamassagen flera år extra för att jag bara har älskat dessa människor och vår gemenskap.

Detta vill jag känna i mitt arbete, "Jag har tystnadsplikt" det är grunden, det jag delar med mig av är inget hemligt, men mina klienter/kunders ord är verkligen det. I det enkla har det genuina vuxit fram och därigenom har människor kunnat få hjälp på ett väldigt djupt plan utan att så mycket reflektera över det. Inte förrens det har gått ett tag och då är förändringen där.

Ja, du hör ju, detta är mina tankar om 2109, om livet och framåt andan i Hjärtat´s Livsharmoni. Det är inspirerande och utmanande. Kanske kommer dansen, genom Frigörande dans, jag älskar att dansa och sjunga.

Livet är kort och det finns en hel uppsjö utav magiska underbara saker att göra och möta. En del känns underbara, andra känns väldigt jobbiga och en del drar ner oss så vi tror att vi aldrig mer kommer att få känna ljuset i vårt hjärta. Men det är livet och när orken återvänder, när ljuset lyser med sin starka låga, då finns det så mycket härligt att ta del utav.

Nu vill jag bara önska dig en riktigt härlig torsdag, ta väl hand om den, för den är din.

 

Med kärlek

Greenleaves Andersson

24. dec, 2018

Julen är skönhetens tid, skönhet i det vi har inom oss och det som vi ser runt omkring oss. Att hjälpas åt med att sprida skönheten som vi bär inom oss, ljuset som lyser med sitt starkaste sken därför att vi låter oss känna kärlek och gemenskap. Låt oss dela, känna kärleken till varandra och finna lyckan i att vi finns, Vi var och en och tillsammans.
En riktigt GOD JUL ÖNSKAR JAG ER.

Med kärlek
Greenleaves Andersson

22. dec, 2018
Igår var det en magisk dag, med både sorg och glädje.Jag fick närvara vid en kär väns begravning och uppleva hur min värld, hennes värld och kyrkans värld förenades.
 
Det var så varmt, så deltagande och rörande att det verkligen kändes som en underbar hyllning till min vän och hennes liv.
 
Jag är så tacksam över att ha fått uppleva detta och för att hennes sista jordliga stund blev så kärleksfull.
 
Så kom jag efteråt in till Växjö för att närvara vid en demonstration för miljön och naturen utanför Kommunhuset. Vi möttes vi sjöng och politiker blev inbjudna till möten som vi har framöver. Jag vet att de kommer att ta sin plats och visa att de bryr sig. De som faktiskt gör det, och de är många, många fler än de som syns.
 
När så vi skiljdes tog mig bilen och mannen upp till Ica Maxi och frukt och grönt avdelningen. Där får jag möta värme och omtanke på ett sätt som jag aldrig trodde skulle kunna vara möjligt inne i en stor butik.
 
Så här gick det till!
 
Står vid de ekologiska tomaterna som vilar i papperslådor. Dessa papperslådor brukar tyvärr förkorta livslängden på tomaterna så jag brukar kolla botten för att vara på den säkra sidan. Vill helst inte få med mig hem mat som bara blir till att slänga.
 
Jag omtalar den blöta pappförpackningen för en kvinna i personlen på frukt och grönt. Önskar att jag tagit hennes namn, men nej.
 
Hon öppnar förpakningen och tomaterna är ok alla utom en, så jag erbjuder mig att köpa de fyra tomater som är ok i förpackningen. Svaret förbluffar mig; - Hon säger, jag säljer dem helst inte, för då något är dåligt tas det bort och det som går att äta det sänder vi vidare ner till Diakonicentrum, till dem som är hemlösa och utan mat och pengar. De brukar uppskatta det så mycket. Vi skänker så mycket vi kan av det som blir osäljbart men ändå är ok, av olika saker.
Jag står där stum och förvånad, känner hur det börjar porla i mitt hjärta över hennes ord.
Så fortsätter hon, Du vet, vår chef, ägaren till butiken han vill att vi har full fokus på kunden, och för att vi skall orka med att göra vårt bästa har han gett oss möjligheten till att få fritt träningskort, få tid till att tala med kunden utan stress. Gå våra rundor i butiken och bara njuta, samtala och vara med våra kunder. Vi får så mycket bra för oss i personalen, han tar verkligen hand om oss, så det är en underbar butik och arbetsplats.
 
När hon är färdig står jag med tårar i ögonen, känner en sådan lycka och glädje över det hon berättat att jag känner att jag bara måste få dela det vidare.
 
Det finns ingen tvekan om var jag vill handla framöver. En butik och person som verkar på det sättet är värd alla kunder i världen. Så Ica MAXI i Växjö- God Jul och Gott Nytt År! Vi ses 2019
18. dec, 2018

Låt änglarna tala

Det är de tusende rösterna som sjunger. Sjunger hymner till oss var och en.

Kanske hör du deras röster inom dig, kanske lyssnar du varsamt och stilla.

Låt deras sång föra dig till nya höjder, låt deras ord bära dig i denna stund.

När du anar deras kärlek, deras underbara mål med sin sång. Får du öppna ditt hjärta och svara.

Här finns rum, här finns rum, här finns rum. Mycket mera än jag har förstått.

Här finns det underbara självklara, här finns hopp. 

Hoppets låga det får lysa, bära ord och ton till varje hörn.

Lära dig och mig att alltid våga lyssna, till änglakör och inre låga.

Inre låga som värmer och tinar, öppnar upp och lyser genom dina ord.

Dina ord som berör och skapar gemenskap med både himmel och jord.

 

Låt oss lyssna till Änglaskaran och dess sång.

 

Med kärlek

Greenleaves Andersson

17. dec, 2018

God middag på er.

Det är idag som nedräkningen börjar. Nedräkningen på vad kanske ni undrar, och det är verkligen en alldeles utmärkt frågeställning. För just nu är det nedräkning inte bara inför julen utan även nedräkning för det land som vi känner som Sverige.

Landet som står upp för orättvisor, står för jämlikhet och respekt. Landet som sätter naturen som en riktigt stor stjärna med insikten om att vi faktiskt inte kan klara oss utan den medan naturen kan klara sig galant utan oss.

Jag älskar vår Moder Jord, att kunna ligga på ängen med huvudet mot stenen eller bara vila på gräset och blicka upp i skyn. Att vandra i skogen och känna dofterna, som möter mig från mossor och träd. Tänker på mina vinterdagar med varma kläder vid brasan då jag och barnen brukade grilla korv. Nu grillar jag med dem och med många andra människor ute i min trädgård mitt under den kristallklara skyn om natten.

Önskar att vi alla kunde känna i våra hjärtan, den ödmjukhet som vi föds med, hur maten finns i vår omgivning, inte bara idag då vi odlar den och som vi säger producerar kött. Det är djur vi talar om, säd och grönsaker som finns oavsett vår påverkan. För en gång i tiden hade vi ett utsäde som kom okonstlat ifrån vår Moder Jord, vi mötte djuren i skogen, fisken i sjöarna och i haven, där de levde på sitt sätt i sin värld.

Det fanns orörda berg och fjällkedjor, där urstenar vilade och kristaller vackrare än våra drömmar skapades. De skapas alltjämt, med de orörda områdena är få, nya prover tas varje vecka och nya berg blir leverantörer till våra behov.

Nu står ju inte vi inför förändringar som enbart handlar om naturen, utan förändringar som handlar om hur vi kvinnor behandlas och bemöts. Tröttheten slår mig nästan knockout.

När vi skapades var det lika självklart som hos en atom att alla delarna skulle finnas där. Så för att vi skall fungera optimalt behöver det finnas en kvinna och en man. För det är på det sätt som mänskligheten överlever. Sen är det ingen självklarhet att bara för att det finns de två så blir det efterlevande, alltså barn. Jag har mött människor som varit gifta med varandra men helt okompatibla att skaffa barn. 

Så det är med kropp och själ som vi hör ihop. 

Att vara lika viktig i ett samhälle är att känna sin plats, att veta att den är oss given, idag finns ingen sådan plats. Många människor känner sig rotlösa i sig själva, inte bara för att de har lämnat sitt land och sitt hem. Utan människor som känner att de inte passar in som inte hittar sin plats och därigenom inte heller kommer att känna att de bidrar.

Det är ett helt omänskligt perspektiv som vi skapar åt oss själva. 

Min tanke med dagens blogg är att sätta mitt finger på de olika bitar som berör oss människor, där vi behöver tänka till på hur vi vill ha det. Vill vi att våra barn skall känna att de hör hemma, att de har sin plats och känner sig behövda i sina liv här med oss. Vill vi ha en natur att gå ut till som inte enbart är för produktion utan också för hälsa och välmående. För djuren och stenarna för mossorna och gräset, för allt det som vi delar denna världen med. 

Jag hoppas att du förstår att vi aldrig kan leva här isolerade utan alla de andra varlserna som vi delar vår jord med. Att du förstår att vi är alla lika viktiga och har lika stort värde. Det spelar ingen roll vad du arbetar med, för alla behövs. Även Du även Jag.

Med kärlek

Greenleaves Andersson