15. dec, 2018

Fredag innan tredje advent. Bilden är från Pixabay

Det är något visst med adventstid, inte bara för att vi närmar oss julen utan för det som advent står för. En förberedelse inför det som komma skall, en födelse, något nytt som väntar bakom nästa krök.

Varje liten förändring borde vi ha vant oss vid att ta emot, ändå är det med både bävan och jubel som vi varje år närmar oss julen. Bävan inför allt arbete med julefirande och inköp i form av de små och stora paketen som vi kallar julklappar. Om jag tänker tillbaka på hur det var när jag var liten och min mamma och pappa fick något som jag själv hade gjort. De fick det oavsett om det var välgjort eller bara var gjort utifrån hjärtat och viljan att ge.

Å visst tog de emot dem. Jag själv är inte bortskämd med en massa julklappar, men visst fick jag alltid något som jag önskat mig. Så även för mina syskon. Det finns en låda i källaren som innehåller något dyrbart som min mamma gav mig en jul när jag var rätt liten. Det är hemsydda, vackra kläder till min barbie. Tänker på min egen barbie som fick gå klädd i dessa vackra kläder och kan ännu känna glädjen över det.

Adventstid är också ljusets tid, inte bara för ljusen som brinner i fönstren utan för de ljus som vi tänder inom oss när vi tänker på allt fint som vi vill ge till varandra. De ljusen, de värmer våra hjärtan och gör så många saker möjliga som annars aldrig skulle bli. Det är värt att tänka på lite extra, att det är just det lilla ljuset där inne som skapar julefrid och givmildhet.

Det är lätt att i denna tid glömma bort sig själv, men tänk på att ditt inre ljus bara kan lysa om du har ork och energi till att låta det lysa. Så om du glömmer bort dig själv under denna tid, så minskar din ork och din lust till att göra, ge och dela när du väl kommer in i julhelgen. Då blir julen bara ett tomrum utan innehåll och kärlek, något som du vill skall bara vara över, så kan det bli för var och en av oss.

Så tänk även på dig själv och du får kraft och energi över till att bara vara glad för din och för oss andras skull.  

Själv ser jag fram emot att få möta dig i ditt och mitt ljus, skina tillsammans och glädjas över de gåvor som vi fått. Livet, andetagen, varandra, kärleken, naturen, hemmet, vännen vid min sida, barnen. Det finns så oändligt mycket att vara tacksam över när jag bara stannar upp och känner in. Stannar upp och betraktar, då ser jag all skönhet, allt jag har fått och inser att jag egentligen inget kan sakna. Ändå vet jag att om jag får en julklapp så blir jag lika glad som barnet inom mig och lika nyfiken är jag.

Låt oss tända det tredje adventsljuset och ge en tanke till Jesus, Jesus som helar, som läker, som är kärlek och ljus. Han vars födelse vi firar i juletid, hos mig firar jag varje litet barn som blir fött inte bara på julafton utan de som fötts under hela året överallt på vår jord. För mig symobliserar Jesusbarnet alla barn och deras födelse till vår jord. För utan dessa barn, skulle mänsklighetens tid vara över och vi skulle faktiskt inte finnas här i den skepnad vi har. Så Välkomna flickebarn och gossebarn, ta er plats och känn er som hemma, denna värld är er, låt oss dela.

 

Önskar Er en magisk och underbar tredje advent.

 

Med kärlek

Greenleaves Andersson