22. sep, 2017

Detta var djurens dag

Hej allihop som läser bloggen.

Ännu en dag är snart till ända. En dag med många lärdomar. Det är så många små saker som kan störa ens rytm, för min del har jag insett att mina morgonstunder de lägger en stor del utav dagen. Det har ju ännu inte hänt att världen har gått under men den (min värld) kan liksom komma i otakt.

Tänkte gå till köket idag på morgonen o fylla på vatten i mina flaskor, då visar det sig att köket är låst. Jag blev så snopen å inte bara jag. Jag hade beställt frukost men glömt o fråga om tiden, då var den klockan 07.00 å jag ville komma iväg tidigt. Två småsaker som störde min morgon. Det är ju egentligen inte klokt för jag anade att allt skulle lösa sig på bara några meter, och det gjorde det.

Cafeet runt hörnet hade öppnat vid 06.00 så inga problem. Vad är det egentligen som gör att jag upplever störningar på morgonen. Jo, att jag redan planerat min tid. Fylla på vatten, äta frukost och iväg. Det är alltid samma sak som gör att rytmen störs. Att jag helt planerat o inte ens kollat.

Vem blir man störd på då, japp på mig själv. Livet är ju inte för oss att planera i minsta detalj utan istället att lämna öppningar för Universum/Gud att råda. Om vi inte frivilligt släpper taget kommer vi att hamna i obalans eller om jag i störningar i min rytm.

I många år har jag fått på fingrarna när jag går in o detaljstyr, varför? Jo för livet låtet oss aldrig veta allt. Det är liksom inte meningen.

Du kan amvända The Law of Attraction/Attraktionslagen till nästan allt men du måste släppa kontrollen å låta Universum samspela med dig. Typ Öppna dina armar o ta emot.

Så vad har jag att göra, jo ta reda på det som finns i fakta o låta Gud sköta resten. 

Idag har jag vandrat på en senda, det är en iordningställd väg jämte den ordinarie bilvägen. Den är dammig, solig eller regnig för något skydd i form av buskar eller träd finns inte. 

Men gruset var mjukt och vägen bitvis både vacker och rolig. Det vackra såg jag när jag bara satte mig jämte vägen för att vila. Det roliga såg jag när jag blev fikasugen.

Vyn på mezetan är ännu fantastisk, men det jag vill berätta om var detta lilla ställe i den lilla byn "Villamentero de Campos". Utifrån såg jag inte så mycket utan det var när jag trädde in i trädgården. Där fanns två Mulåsnor, fyra gäss olika raser och en liten svartvit höna med krans. Dom var så söta men också busiga. Jag sitter och fikar när den ena Åsnan kommer fram o gosar, sen går den vidare till min ryggsäck o välter stolen som den står på. På utsidan av min ryggsäck har jag en gul plastpåse med diverse i, bl a. en paprika. Jag hinner inte fatta någonting innan Åsnan bitit sönder påsen och tagit ett stort bett i paprikan. Ja jösses, jag fick en ny paprika av ägarna o jag tror att den var från deras trädgård alltså hemodlad. Jag fick det bästa o får säga tack till Åsnan.

Den lilla söta hönan sprang runt o bökade medan gässen kom fram o pratade, i synnerhet den ena av dem. Jag fick lyckönskningar på vägen. Här fanns tippie och mannen sjöng mantras, jag kunde ha stannat här ett tag. 

Jag går in i de otroligt vackra katolska kyrkorna och börjar reta mig på att de hela tiden tar betalt. Jag betalar för att gå in o titta i kyrkan, ger som vanligt kollekt vid mässa o om jag vill tända ett ljus (levande eller elektriskt) så kostar det. Jag vet inte riktigt vad det är, kanske för att Jesus var så förbannad på att man sålde i Guds hus, eller för att det känns som man plockar folk på pengar o vad jag vet är katolska kyrkan stenrik. Nu tänker jag ibland att den är utfattig och att de rikedomar som finns i kyrkan är helt osäljbara. Men det är en inre process i mig. 

Ikväll var jag o lyssnade på två personer som spelade i en av kyrkorna här "gratis". Klassisk gitarr i världsklass. Så himla fint. Tack

Ja det har varit en bra dag och jag är hel och välmående. Vad mer kan jag önska (jag har flera önskningar) o dem sänder jag ut i världen o till er sänder jag kärlek-helande-stärkande-varm.

Med musik i mina öron

Greenleaves Andersson